Helgens enda utepass.

Helgens enda utepass gick av stapeln i lördags. Passet gick till stora delar på vägar som brukar vara fina grusvägar. Men de hade nu efter snön förvandlats till ovanligt seg lervälling. Dessutom känns det fortfarande som jag har någon skit i kroppen. Det verkar som det inte var meningen att vi skulle cyklat ute. Fler saker tyder på det. Efter 5 min av passet, innan vi hunnit ut ut Värnamo åker jag ner under en vattenfylld bro. Jag tror bara det är någon dm vatten. Tänkte att det går säkert cykla igenom. Det gick inte. Det var nog nästan en halvmeter vatten. Jag var tvungen att hoppa av cykeln och vända. Blöt upp till knäna. Men konstigt nog inte blöt om fötterna. Så vi fortsatte på grusvägarna, som var som lervälling. Utan cykelglasögon. Smart. Det skvätte upp skit i ögonen så jag var tvungen att stanna. Linsen hade vikt sig och jag var tvungen att ta ut och rengöra den med mitt vatten jag hade med mig. Som tur var inte sportdryck. Detta inträffade en gång till, men jag slapp ta ur linsen den gången. Men efter ca 4 mil var vi äntligen hemma igen. Stelfrusna. Så på söndag fick det bli spinning istället.