Skinande rent.

Idag fortsatte jag med det ofantligt roliga jobbet att städa pannrummet. Först rensa ut all skit för att sedan först tvätta väggarna med en tvättsvamp och sedan skura golvet så gott det gick med en golvmopp. Det blev trots allt helt ok. Dock behöver golvet målas om då jag haft hantverkare i källaren som borrat upp golvet och lagt igen med ny betong.

Sedan kom far med släpet för att än en gång köra skit till tippen. Bland annat lite skit från just pannrummet, men även lite gamla plintar som altanen stått på. Det har tydligen varit bra ruljans på tippen nu i semestertider, stod till och med om det i tidningen. Fast det kanske mer är ett bevis på vilken nyhetstorka Värnamo Nyheter har för tillfället. Efter det passade vi på att hämta skåpet som syns på bilden, när vi ändå hade släpet kopplat. Så nu hänger alla cykelkläder prydligt i skåpen.

Pannrum eller Painrich som det heter på källarfranska...

Sedan var det dags att testa knät, om det går att springa med det än. Det gick helt ok. Jag känner fortfarande lite men det är så lite att det verkar inte vara någon fara ett bara köra lite lugnt iallafall. Wennberg sa att jag skulle överväga att gjuta sulor för att få ett par som passar mina fötter. Men vi får se. Jag tror inte att det ska behövas. Det får tiden utvisa dock.